För 375 år sedan, 1636, bildades Tullverket. Det gör att myndigheten är en av Sveriges äldsta.

Uppackningsdisken på tullavdelningen Stadsgården II i Stockholm 1964.
– Med ett jubileum kommer alltid möjligheten att blicka tillbaka och förstå var vår historia kommer ifrån och vi kan känna en respekt för vad våra föregångare uträttat. Men det är också ett tillfälle att blicka framåt och de utmaningar vi står inför, säger Therese Mattsson, generaltulldirektör.
Ända sedan 1100-talet har tullar tagits upp i Sverige, men det var alltså först 1636 som verksamheten fick en fastare form. Det skedde i och med rikskansler Axel Oxenstiernas reformer. På den tiden fanns Stora sjötullen för utrikeshandeln och Lilla tullen för varor som togs in i städerna för att säljas. Mycket har hänt sedan dess. Huvuduppgiften att uppbära och redovisa tullar samt att kontrollera trafiken till och från Sverige är fortfarande densamma, men tekniken för hur vi utför uppgiften har förändrats nämnvärt.

Den mest kända tullaren är nog Carl Michael Bellman. Han var anställd i generaltullstyrelsen mellan 1767-1772 som skrivare och förde protokoll och register.
Bara under 1900-talet har Sverige och Tullverket genomgått stora förändringar. Seklet är det som, i alla fall tekniskt, inneburit flest förändringar. I början av århundradet är Sverige fortfarande en jordbrukssamhälle. Huvudsyftet med tullarna på den här tiden var att ge staten inkomster och de hade stor betydelse för den svenska statskassan. Med tiden blev tullarna också viktiga för att skydda Sveriges eget näringsliv. Antalet tullanställda har ökat i takt med utrikeshandeln.

1910 anställdes Blenda Lindström som var första kvinnan med ordinarie tjänst i Tullverket. Det var dock inte förrän 1969 som de första kvinnorna anställdes i distriktsbevakningen. 2004 fick Tullverket sin första kvinnliga generaltulldirektör, Karin Starrin.
Mindre kontakt med godset
Under år 1974 infördes hemtagningssystemet. Skapandet av en helt ny tullprocedur får stor betydelse i Tullverkets arbete då direktkontakten med godset till stor del försvann. Några år tidigare utvecklades tullkriminalverksamheten för att bekämpa den tilltagande narkotikasmugglingen.Tullverket och Kustbevakningen skiljdes åt 1988, efter 350 år. Samtidigt fick Tullverket en ny avdelning — Tulldata, nuvarande IT-avdelningen. Datoriseringen startade under slutet av 70-talet i Tullverket. Vårt första system för registrering av tulldeklarationer kallades Stina och blev grunden till dagens TDS. Datoriseringen, tillsammans med EU-anslutningen 1995 är två av de största och viktigaste milstolparna i Tullverkets moderna historia.

Den visitatrisen avslöjade hösten 1985 en gömma i en ljuddämpare. Där gjorde hon ett fynd på 3,6kg heroin.
En myndighet
Under åren har yttre och inre omständigheter gjort att Tullverket har behövt utveckla sina arbetsmetoder och sin organisation. Två stora omorganisationer har påverkat Tullverkets historia lite extra. Den första var omorganisationen som genomfördes 1920. Under den här perioden hade Tullskolan och laboratoriet startats och det var också under den här tiden vi fick tulltaxan. För att klara det nya som kom gjordes en omfattande omorganisation som blev en viktig brytpunkt mellan det gamla och det nya. Nästa stora omorganisation var 1999 då Tullverket gick från sex regioner och en generaltullstyrelse till en enda myndighet.

Kampanjen ”Tullen vässar klorna” drogs igång 1985. Med utgångspunkt i Tullverkets fastställda policy arbetar personalen i så kallade förändringsgrupper på att förbättra verksamheten, bland annat genom ett större personalengagemang.
Hur kommer då Tullverket att utvecklas i framtiden?
− Det är så klart svårt att sia om. Men jag tror absolut att vår roll att underlätta utrikeshandeln och att förhindra den illegala handeln kommer att fortsätta vara central. Vi kommer att fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder och samverkan med andra aktörer, både nationellt och internationellt, säger Therese Mattsson, generaltulldirektör.

Framtiden
Tullmuseum
Bästa sättet att ta del av Tullverks historia är ett besök på Tullmuseet. − Idag finns det utställningar om bland annat stadstullarna i Stockholm, de första tullarna i Stockholm, tullarbete förr i tiden och smuggling. Vi jobbar hela tiden med att varva olika utställningar som speglar olika händelser och perioder. Förutom att Tullverket fyller 375 år i år så fyller Tullskolan 100 år, något vi kommer att uppmärksamma med en utställning, säger J Sixten Pekkari, chef för Tullmuseum.
Tullens historiska förening är en förening som är öppen för alla, men många av medlemmarna är anställda eller har varit anställda i Tullverket. Föreningen har särskilt fokus på tullhistoria och arrangerar visningar och föredrag samt ger ut en årsskrift om tullhistoria.
Tullmuseum
Tullens historiska förening